Välj en sida
Vihreä maa 2021 -julkaisu

I en framtida hållbar matproduktion måste samhället beakta många olika faktorer. Själva maten, produktionssättet, djuruppfödningen, miljöbelastningen och socio-ekonomisk påverkan. En självklar målsättning i en sådan framtid är att skapa ett cirkulärt matproduktionssystem där näringsämnen cirkulerar och miljöbelastningen minimeras. I detta system har närmaten en viktig roll att spela.

Jag är själv jordbrukare sedan 40 år tillbaka. I min ungdom hade nästan varje familj på landsbygden och också många i städerna egen grönsaksodling för att täcka åtminstone en del av familjens matbehov. På några decennier förändrades den här bilden totalt. Storskalighet och produktivitet skulle ge billig mat åt alla konsumenter. Mänskor reste allt mera till avlägsna länder och fick ta del av olika smakupplevelser. Handeln såg vinstmöjligheter i att erbjuda exotiska produkter till konsumenter året runt. Maten hade blivit en global handelsvara som transporteras till de konsumenter som har råd att betala. I ett sådant fossildopat system är det miljön och tredje världen som betalar det slutliga priset. Också våra egna jordbrukare drabbas. För att klara sig satsar många på storskalig men ensidig produktion. Likväl kan de inte konkurrera med länder som har bättre klimat, lägre lönekostnader och i vissa fall rovdrift på ändliga resurser.

Redan på 1980-talet startade den gröna rörelsen som en motreaktio som främst på 1990-talet medförde ett ökat intresse för ekologisk odling. Oroade konsumenter och producenter såg hur vårt alltmer ensidiga jordbruk påverkade vattendrag, biodiversitet och livet på landsbygden.

Som en konsekvens av detta lade jag själv om mitt eget jordbruk till ekologisk produktion år 1990. Men att hitta kanaler för ekoprodukter på den tiden var svårt. Handeln hade förändrats och att som liten producent få in sina produkter i våra stora handelskedjors sortiment till ett skäligt pris var mer eller mindre omöjligt. Samma gällde små bybutiker, och torghandeln runt om i Finland nästan försvann. Medvetna konsumenter skapade matringar där man köpte in ekologiska och närproducerade produkter. Men det skedde i liten skala och var svårt att koordinera.

Den utveckling som skedde i Finland, skedde också i många andra europeiska länder. Och i vissa länder hade det gjorts försök att återskapa direktkontakterna mellan producenter och konsumenter.
I oktober 2012 gjorde jag ett besök hos bekanta i Frankrike. En kväll tog min värd med mig till utdelningen på en AMAP(Community supported agriculture) grupp. I det ögonblicket föddes REKO!

Jag hade aldrig hört talas om något som CSA. När jag kom hem till Finland sökte jag på internet om det fanns några CSA initiativ i Finland eller Sverige. Hittade ingenting så jag tänkte att det här måste jag skapa själv. Och 6 juni 2013 hölls den första REKO-utdelningen i Jakobstad. Även om idén kom från Frankrike förändrade vi konceptet genom att använda social media som plattform. Det här gav en helt annan utvecklingspotential än andra CSA-modeller runt om i världen.

Idag har detta koncept som skapades på landsbygden i Österbotten blivit en global företeelse! REKO finns idag, sju år senare, i åtminstone 14 länder på fyra olika kontinenter. REKO har 2020 över 2 miljoner medlemmar och omsätter över 100 miljoner euro. Enbart i Finland finns över 200 REKO-ringar som omsätter ungefär 30 miljoner euro!

Med detta koncept har närmaten fått en renässans. Samtidigt har det inspirerat till helt nya initiativ och matdistributionssystem.
Sammantaget har dessa system medverkat till att skapa fler kontaktytor mellan producenter och konsumenter. En dialog som är en förutsättning för att skapa ett hållbart matproduktionssystem, nu och i framtiden. Lokalmaten och dialogen behövs för att skapa förutsättningarna för en hållbar framtid;
Tillsammans kan vi hälpas åt för att skapa en hållbarare framtid!

Det som är bra för naturen, är bra för dig!
Man skall äta mat som bidrar till det landskap man vill se! Tillsammans kan vi hjälpas åt att rädda pollinerarna,binda kol i marken och hålla vattendragen rena!

Thomas Snellman, Pedersöre

Vihreä maa 2021 (pdf)