Åter till Kenneth Mynttis hänvisning till World Trade Forum om att 35 miljoner jobb skulle skapas inom jordbrukssektorn fram till 2030. I början av oktober deltog jag i ett CAP-utvärderingsmöte i Bryssel där följande siffror presenterades:
Inom EU fanns när siffrorna presenterades 9,1 miljoner bönder. En polack hävdade att siffran borde vara 8,7 miljoner eftersom det i Polen finns 400 000 gårdar som är registrerade som jordbruk utan att fylla något slags kriterium för detta, utöver att de äger minst en hektar odlingsmark. 29 procent av unionens bönder är kvinnor och åldersmässigt är 57,6 procent av producenterna över 55 år medan enbart 6 procent är yngre än 35. Antalet är stadigt minskande och någon förändring i motsatt riktning kommer inte att ske före 2030. Skulle antalet bönder öka globalt så gäller inte samma sak inom EU.
Fortsätter klimatförändringen kommer jordbrukets förutsättningar i Finland att gradvis förbättras, men att det skulle leda till ökad export i någon större omfattning är osannolikt. Vi har ett ganska smalt segment som har potential att nettotillföra något. På växtodlingssidan har vi främst havren och i någon mån råg samt vissa specialprodukter såsom kummin. Utöver dessa är det våra vilda bär och andra naturprodukter som har en marknad utomlands.
“Vi kunde lätt ersätta en del av importen med inhemska motsvarande produkter och samtidigt förbättra bytesbalansen.”
På animaliesidan är det i praktiken enbart nötkött som kunde komma i åtanke så länge den är produktionsmässigt baserad på grovfoder. Som grund för detta påstående kan man ta tullstatistiken till hjälp. Under åren 2018–2022 exporterades 340 000 ton kött till ett medelpris på 2,15 euro per kilogram medan importen av kött under samma tidsperiod var 260 000 ton till ett medelpris på 4,01 euro. I ganska stor utsträckning var det samma köttdetaljer som både exporterades och importerades eftersom vi har frihandel.
Inom mjölksektorn var exporten 845 ton, medelpris 2,37 euro per kilogram, och importen 577 ton till ett medelpris på 3,02 euro. På spannmålssidan var skillnaden väldigt stor gällande pris per enhet för export versus import. 2 500 000 ton exporterades till ett medelpris på 210 euro per ton medan importen var 750 000 ton till ett medelpris på 428 euro.
I dessa räkneexempel finns också den stora problemställningen. Vår bytesbalans är 4 miljarder euro negativ gällande livsmedelssektorn då vi årligen importerar för 6 miljarder och exporterar för enbart 2 miljarder. Vi kunde lätt ersätta en del av importen med inhemska motsvarande produkter och samtidigt förbättra bytesbalansen. Men detta är svårt att göra då det inkräktar på konsumentens valfrihet.
Thomas Snellman