Ett steg i den riktningen kunde vara att synkronisera den obligatoriska markkarteringen. I Finland finns cirka 2,2 miljoner hektar åkermark som är uppdelad i basskiften med en genomsnittlig storlek på knappt tre hektar, eller cirka 800 000 basskiften. Miljöstödet kväver förnyad markkartering minst vart femte år per basskifte. Det betyder att varje år tas knappt 200 000 markprov till en ungefärlig kostnad av tre miljoner euro per år. Dessutom är arbetsinsatsen kanske 50 000 arbetstimmar om man lågt räknar 15 minuter per markprov.
Den här kostnaden och arbetsinsatsen kunde man överföra på administrationen och genom anbudsförfarande göra kontrakt med certifierad tredje part som skulle sköta tagande av markprov. Med detta skulle man uppnå många fördelar. Dels skulle markkarteringen bli mera samordnad och jämförbar. Dels kan man med GPS-teknik platsbestämma markkarteringen och därigenom ha en bra uppföljning över tid. Som en följd av detta skulle man få ett bra utgångsläge för beräkningen av kolbindningen, speciellt om man för en utvald del av proven också analyserar mängden organiskt material i jordproven och därigenom också kolhalten.
“Intresse finns men målsättningen att nå en 29 procents utsläppsminskning är verkligt ambitiös.”
I ett utlåtande från Jord- och skogsbruksministeriet skrivs bland annat; “Jordbrukets klimat- och miljöåtgärder kommer att sammanställas till en åtgärdshelhet, där man närmare fastställer vägen till utsläppsriktning fram till år 2035.”
Jordbruksorganisationerna har tillsammans med ministeriet kommit överens om att minska utsläppen med 29 procent fram till 2035. Det här förväntas man uppnå via beräkningar som beaktar nationella CAP-planens inverkan under programperioden 2023–2027 inklusive externa och marknadsekonomiska åtgärder. Dessutom har man beaktat de resultat som effektiverade CAP-åtgärder väntas leda till efter 2027.
Kolbindning är ett aktuellt tema bland jordbrukare och speciellt bland en grupp som startat med så kallade regenerativa odlingsmetoder. Intresse finns men målsättningen att nå en 29 procents utsläppsminskning är verkligt ambitiös. Hittar man en uppföljningsmodell som klargör utvecklingen så kan den också ligga till grund för ekonomisk ersättning till de bönder som bidrar till en ökad kolinlagring och lägre utsläpp.
Thomas Snellman, riksdagskandidat (Gröna)
Österbottens Tidning Debatt 07.03.2023