Ola Byfält levererar en bredsida mot det han kallar klimatalarmism. Det är svårt att hitta dom konkreta argumenten i hans resonemang även om sådana finns. Däremot finns en lång räcka av hänvisningar till olika personer och institutioner utan desto mera gå in på vad de står för.
Diskussionen har polariserats till ett gubbcentrerat förnekelsemantra som försöker rättfärdiga sina handlingar inom ramen för kapitalismen och rovdrift på ändliga resurser. Tio procent av jordens befolkning använder hälften av dess resurser. Det är inom denna grupp man främst hittar skeptikerna eftesom dom inte vill förändra sin livsstil. På andra sidan hittar vi en rörelse där Greta Thunberg blivit katalysator för en rörelse som är synnerligen oroliga för sin framtid och som framför radikala förändringskrav i all mänsklig verksamhet. Att Gretas initiativ globalt fått sådan enorm genomslagskraft har totalt överrumplat gubbmaffian. Plötsligt är det många etablerade makthavare som drabbats av moralpanik. Skall de fortsätta tala för ekonomisk tillväxt och rovdrift på naturresurser eller skall de göra en pudel och låtsas spela med? Demokratin hotar nämligen att sopa dem under mattan när framtidens väljare går till valurnorna.
För egen del undviker jag att sälla mig till ytterligheter i denna fråga även om jag helt klart tror att mänskligheten lever mångfalt över sina tillgångar, och därmed är jag på Gretas sida av spelplanen.
Men jag behöver inte fråga någondera parten för att konstatera att jag subjektivt upplever en klar förändring i klimatet. En kompis i Australien är fullständigt i uppror. Under ett och samma år har han upplevt en jorderosionpåverkad dammstorm som gjorde sikten obefintlig i dagar, en extrem hetta som aldrig tidigare skådats och skyfall som dränkte djur i miljoner. Försök att berätta för honom att vi inte har någon klimatförändring!
Sen till några av Olas påståenden. ”De ledande experterna i klimatfrågor…” Vem har utnämnt just dessa till ledande experter? Däremot skulle jag likt Ola gärna se offentliga debatter med företrädare för olika åsikter.
Syftet med skriften ”The first Global Revolution” var att skrämma folk! Detta påstående är nog ganska magstarkt och beror nog på vilka glasögon betraktaren har.
”Nu när faktaunderlaget för klimatalarmistena börjar tunnas ut”..är ett påstående som en mycket liten del av forskningsvärlden förfäktar! Skall man tro på majoriteten eller minoriteten? Och att hänvisa till MIT (och dess Nobelpristagare) är att plocka de fakta som passar de argument man försvarar. Jag kan lika väl hänvisa till ”Mainau Declaration 2015 on Climate Change” där 36 Nobelpristagare gör ett upprop kring klimatförändringen ”..the world must make rapid progress towards lowering current and future greenhouse gas emissons to minimize the substantial risk of climate change.”
Att bemöta alla Olas påstående skulle uppta hela ÖT men på en punkt ger jag honom också rätt. Den ökade koldioxidhalten bidrar till bättre tillväxt för skog och mark. För Finlands del tror jag att många upplever förändringen som positiv då vi får ett varmare klimat. Men i solidaritetens namn är det svårt att glädja sig över den utvecklingen då vi enligt FN har 40 miljoner klimatflyktingar och mängden ökar dramatiskt.
Thomas Snellman, grön-röd ekosocialist från Pedersöre
Österbottens Tidning 17.03.2019